Drömde du något i natt? Det gjorde du men du kanske inte minns. Faktum är att i genomsnitt drömmer vi 1,5-2 timmar varje natt. Natt för natt skapar vi scener där vi är manusförfattare, scenografer, besätter roller med bekanta och obekanta.
Varför är de flesta så ointresserade eller till och med rädda att befatta sig med drömmar? Skulle Gud ha skapat en så stor del av oss för intet? Under århundraden har vår kultur utvecklats i en riktning där drömmar mist sin betydelse. Utvecklingen i kyrkans historia följer samma mönster.
Kyrkan och drömmar
Drömmar spelar en stor roll i Bibeln. För de tidiga kristna var det självklart att ta vara på sina egna och andras drömmar. Kyrkofadern Ireneus kommenterade insiktsfullt drömmarna i Bibeln. Biskop Tertullianus undrade vem som kan vara så främmande för mänsklig erfarenhet, att han inte finner någon sanning i drömmarna. Han menade också att otaligt många får sin kunskap om Gud genom drömmar. Augustinus menade att drömmar har olika ursprung; kroppen, själen, Gud och frestaren. Biskopen Syneisos av Cyrene levde på 400-talet och skrev en grundlig studie om drömmarna. Han skriver: ”Låt oss ägna oss åt att tolka våra drömmar, män och kvinnor. Unga och gamla, rika och fattiga vanliga medborgare och styrande. Här finns ingen privilegierad. Drömmen erbjuder sig till alla; den är ett orakel, alltid redo att vara vår osviklige och tyste rådgivare.”
På ett sätt talar Gud, ja på två sätt den Osynlige. I en dröm, en syn om natten, när människor sover sin djupaste sömn, när de slumrar på bädden, då får han människorna att lyssna, han varnar och förskräcker dem för att avhålla dem från deras ogärningar och stäcka deras högmod. Så räddar han dem från graven, från att fara ner i dödsriket. Eller när en man tuktas av plågor på sin bädd… om då en ängel kommer till honom ett av de tusende sändebuden, och förklarar honom rättrådig, då har Gud förbarmat sig.
Job 33:14-
Förändringen
Tre män med enorm auktoritet i kyrkan bidrog till att drömmar blir något som vanligt folk inte skall syssla med. Den förste är kyrkofadern Hieronymus med sin enorma lärdom och språkliga genialitet. Hans inställning ändrades från positivt till ytterst negativt genom en personlig mardröm som blottade hans fåfänga och maktlystnad. Den andra är Gregorius den Store som var den stora organisatören av den framväxande kyrkan. Han förhöll sig ambivalent till drömmar. Han ansåg att å ena sidan kunde drömmarna vara bedrägliga, å andra sidan kunde de vara bärare av gudomlig uppenbarelse. Prästerskapet särskildes till sin ställning som förvaltare av Guds hemligheter och de skulle bedöma själsliga och andliga erfarenheter hos kyrkfolket. Dit hörde också drömmarna. Genom Thomas av Aquino togs steget över till negligering av drömmarnas betydelse. Sin oerhörda lärdom sammanfattade han i Summa theologiae. Drömmar kan han inte helt undgå att behandla men han tillerkänner dem inte något större värde. Det är märkligt med tanke på vilken vikt de har i Bibeln och under de första kristna århundradena. Den ställning han fick som den katolska kyrkans främsta auktoritet in i våra dagar, fick sina följder för sättet att se på drömmar. När rationalismen tog överhanden i tänkandet hade inte ens kyrkan något att komma med i förståelsen av drömmens allmänmänskliga erfarenhet. Det gäller i stort både katolskt och protestantiskt håll.
Återkomsten
Freuds betydelse för drömmar kan inte underskattas. För gemene man och kvinna gav det ändå inte tillträde till drömmarna. Terapirummet förblev platsen för drömtolkning. I takt med ökad kunskap om människan har utvecklingen vänt. Den moderna neuropsykologin och hjärnforskningen ökar kraftigt intresset för drömforskningen. Existentiellt och andligt sökande ökar parallellt med kraven i en allt tuffare materialistisk omvärld. Här har drömmarna för många blivit en inre terapeut och vägvisare mot ett helare liv. Det är inte enkelt men mödan värt. Det heter visst att den längsta vägen för människan är vägen till sitt inre och kungsvägen dit heter drömmar. De är fortfarande också en källa till gudskännedom. Min erfarenhet som präst med lång erfarenhet av själavård och över 30 år som lärare i att arbeta med drömmar i grupp är att om vi uppskattar våra drömmar och får vägledning i att införliva drömmarnas budskap i vår vardag så helar det vårt liv, stärker den sociala förmågan och samhörigheten med andra människor.
Vad är drömmar
Ingen klarar sig i längden utan sömn. Egentligen är det så att ingen klarar sig utan att drömma. Om en människa hindras av att drömma genom att hen väcks varje gång REM-fasen (då vi drömmer) börjar så blir hen psykotisk. Väcks hen bara under djupsömnen blir sömnen störd men inget annat.
I dag vet man att människan i sömnen inte är i något komaliknande tillstånd där den stressade hjärnan spolas rent och drömmar är slagg. Hjärnan arbetar också i sömnen mycket precist men i ett annat modus. När vi somnar ställer hjärnan om till ett drömmedvetande. Då aktiveras det limbiska systemet och framloben med sitt logiskt-rationella tänkande som styrs av jagets kontroll träder i bakgrunden. Som natten utlöser dagen så utlöser sömnmedvetandet det vakna medvetandet.
En dröm som man inte förstår är som ett brev som man inte öppnar.
Tallmud
Drömmen är ett visuellt bildspråk som består av dagsrester av händelser och upplevelser som aktiverar rotsystemet djupt in i individens livshistoria. Drömmen talar alltid sanning. Den har obehindrad tillgång till vårt kroppsminne, känslominne och erfarenhets- och kunskapsminne. Drömmen föds i nuet. Det som berör och engagerar oss emotionellt på dagen fortsätter att bearbetas i drömmar. Enkelt sagt kan man säga att i drömmen är alla bortförklaringar, falska motiv, vår längtan och våra möjligheter under ärligt skådande. Det kan vi göra därför att i drömmen är de psykologiska försvarsmekanismerna ur bruk. Drömmen vill oss alltid väl, även mardrömmar. När vi är vakna försöker vi lösa vårt livs knutar och utmaningar med förnuftet och logiskt tänkande. Det hjälper men vi kan bättre. Med den vänstra hjärnhalvans dominans utan att integrera det med det som har att göra med våra känslor och vår intuition, vår högra hjärnhalvas funktioner kommer vi inte långt. Där kan drömmar hjälpa oss. Att lära sig drömmens säregna språk och hur det skiljer sig från det språkligt logiska tänkandet befriar mycket energi och livsglädje.
Drömforskaren och psykiatern prof. Montague Ullman har utvecklat en metod att arbeta med drömmar i grupp. Hans metod värnar om drömmarens integritet och ger verktyg till upptäckter med stor terapeutisk verkan. Den icke konfrontativa metoden har återfört drömmen till oss vanliga drömmare och visat hur drömmaren själv äger nycklarna till sina drömmar. Det första och viktigaste steget är ändå att börja se på sina drömmar som något väsentligt och värdefull i vardagen.
Praktiskt kan man börja med att skriva upp sina drömmar så som man minns dem. Gör också notiser om föregående dags händelser som berört dig på något sätt eller frågor du just nu brottas med i ditt liv. När du hållit på med din drömdagbok en tid och återgår till den börjar du förstå bättre hur ditt vakna liv återspeglas och bearbetas i dina nattliga drömmar. Så småningom börjar du kanske förstå det bortglömda språket.
Virva Nyback
Stiftssekreterare för personalvård i Borgå stift, prost
Lärare i drömgruppsarbete, symboldramaterapeut
(Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Kummin 2018)